Smekmånaden - Venedig

Venedig. Fantastiska Venedig var vårt allra favoritstopp. Vi anlände den 27:e juli kring lunchtid och Venedig blev min favorit från och med då vi anlände. Båten var tvungen att köra förbi den centrala delen av staden för att komma runt till hamnen. Det betydde att vi alla på båten kunde stå på deck och se staden åka förbi. Vattnet var livligt av alla vattentaxis, vaporettos och privata båtar.

 
Piazza San Marco
 
Vid kyrkan till vänster på bilden (kupolen) låg vårt hotell.
 

 

Efter lunch gick vi av båten med mål att leta upp morgondagens hotel och vandra runt lite. Det var en het dag igen så vi tog det ganska lugnt. En kort promenad från fartyget kunde vi hoppa på en vaporetto (buss-båt) som tog oss in till Piazza San Marco – turistområdet. Men vi hoppade av och vandrade mot hotellet direkt. Hotellet låg på en halvö tvärs över vattnet från San Marco och för att komma dit fick vi gå ungefär en halvtimme i lugnt tempo. I Venedig finns det inga bilar, bara kanaler med taxibåtar, vaporettos och gondoler och använder man sig inte av dem kan man promenera.

 Vägen mot hotellet var betydligt lugnare än området kring San Marco där alla turister hänger. Vi gick via mysiga gator med små butiker och gallerior och torg med restauranger och caféer. Det var många butiker med konstverk och annorlunda prylar. Vi stannade snabbt i ett muséeum som hade en Vivaldi utställning. All information var dock på Italienska så jag vet inte om det var hans fioler eller vad de hade för koppling!

 Vi fick leta lite för att hitta hotellet. Vi kom fram till vattnet och hamnade framför Santa Maria della Salute, en kyrka och hittade ett hotell precis bredvid som visade sig vara vårt. Vi gick in för att fråga om incheckning och förvaring av bagage och efter en stunds vila i skuggan av Santa Maria della Salute gick vi till Accademia och kollade på konst. Därinne gick en guide omkring och berättade om konstverken. Hon var jätteduktig och berättade om all symbolik och mening med motiven, det var jätteintressant.

 

Vi vandrade förbi via småbutikerna igen och förbi Piazza San Marco, sedan tog vi vaporetto till fartyget igen. Eftersom skeppet stannade i Venedig över natten var det många som stannade kvar till sent på kvällen så det var lite lugnare på båten. På kvällen hade de en komedijunglör som både var duktig på att jonglera men även väldigt rolig. Han var en föredetta cirkusclown.

På komediklubben var det ganska tomt på folk men komikerna var roliga i alla fall. Jag satt och skrattade konstant när Paul pratade och på slutet körde han en liten striptease där han knäppte upp skjortan och sen började han dra kalsongerna upp och upp och upp (han hade klippt av dem i grenen). Man var nog tvungen att vara där men det var så himla skitroligt.

Vi packade våra grejer och ställde ut väskorna i korridoren för att slippa konka av dem följande dag. På söndagen var det tidig utcheckning efter stor frukost och köande för att hoppa av skeppet. I hamnterminalen väntade våra väskor. Ett litet tåg tog oss till lokaltrafiken och vi köpta ett Rolling Venice Card för biligare resor. Sedan hoppade vi på en vaporetto som tog oss till hållplatsen precis utanför vårt hotell. Eftersom det fortfarande var tidigt på morgonen så var vårt rum inte ledigt ännu men vi fick sätta oss i lobbyn och blev serverade bubbel och kakor på lyxiga soffor. Vi fick förvara våra väskor där och bokade privattur till Muranos glasfabrik som hotellet erbjöd gratis. Sedan gick vi ut för att vänta på vårt rum. Vi gick in i Santa Maria della Salute en stund och vandrade omkring litegrann i området kring hotellet. Det var verkligen jättelugnt och mysigt med vatten på båda sidorna.

 

Vi bokade hotellet ganska tidigt under året, i mars kanske och allt var som det skulle. Sen i maj fick vi mail från internetföretaget vi bokat via som berättade att hotellet gått i konkurs. De erbjöd sig boka ett nytt rum åt oss utan extra kostnad så vi fick välja bland hotellen på deras sida och listade några tänkbara (vi såg till att rummen kostade åtminstone lika mycket som det vi betalat från början). De hörde sedan av sig och berättade att de bokat ett rum på Ca Maria Adele och uppgraderat oss till ett Superior dubbelrum. När vi kom dit nämnde Adrian såklart att vi var på smekmånaden och när vi fick vårt rum hade de uppgraderat oss till ett Karaktärsrum. (Efter lite research på nätet kom vi fram till att det hade kostat oss €1500 för de två nätterna!) Vilket rum! Det var inte massivt men väldigt högt i tak med tygtapeter, draperingar i taket och världens största takkrona. I ena hörnet fanns en trappa som ledde upp till badrummet med dusch som hade både mist, vattenfall och regndusch. Allt kändes väldigt lyxigt! Mitt i allt kom hushållerskan och knackade på och kom in med champagne och nötter och hon berättade att minibaren ingick i priset. TACKAR! (inte för att vi använde så mycket mer än vattnet höhö). 

 
 
 
 
 

Vid tvåtiden stod vår taxibåt och väntade och tog oss till Murano. Båtfärden dit tog en liten stund men det var bara härligt att vara ute på vattnet och att uppleva kanalerna.

 
 
 
 

När vi kom till fabriken mötte en av ägarna oss och tog oss via en privat ingång till verkstaden där glasblåsaren satt och sov i värmen. Det är ganska tufft att arbeta vid ugnar som är några tusen grader varma när det är så hett ute. Men han blåste upp en liten glashäst framför ögonen på oss. Det hela tog bara några minuter och det såg rent av magiskt ut när han formade benen och huvudet ur glasmassan. ”En sån ska jag ha” sa Adrian.

 
 
Efteråt tog ägaren in oss i butiken som bestod av 12 olika rum fulla med glasfigurer, skålar, kristallkronor, glas, tallrikar osv, osv. Adrian hittade hästen han ville ha i lite större format. Han frågade efter priset: €2500 skulle de ha för den. Tror det bl.a. var lite guld inne i hästen. Jag hittade glas som jag blev förtjust i – färgglada och otroligt bekväma att hålla i. (Kollade aldrig priset men i en butik runt hörnet kostade de €50 per styck.) När vi gick igenom rummen med större och maffigare figurer blev det ganska tydligt att folk som hotellet skickar på denna turen nog oftast är sådana som har råd att betala de €700 per natt och därmed också har råd att spendera en hel del på glasfigurer. Vi var dock inte dem! Vi blev glada när vi kom ner för trappan och förbi avspärringen som ledde oss in till den vanliga butiken. Där hittade Adrian en liten version av sin häst för, manschettknappar och jag fick mig en grej till mitt Pandora-armband. Allt för €30, betydligt bättre för arbetarklassen!

 

Vi hittade en restaurang i närheten som killen i receptionen rekommenderat. Jag åt melon och parmaskinka följt av gnocchi med rökt lax i sås. Gud så gott! Gnocchin smälte i munnen och såsen var härligt salt. Efteråt var vi dock proppmätta och hade svårt att gå..! Vi tog vaporetto till Burano, en ö som är känd för spets och färgglada hus.

Ön var väldigt gullig från starten, verkligen som en liten sagoby att bo i. Vem kan inte vara glad varje dag av att bo i ett litet rosa hus emellan ett grönt och ett blått?! Butikerna var fulla med spets i alla former: kläder, dukar, sängkläder – allt med rejäla prislappar också.

 
 
 
 
 
 
 

Vi vandrade runt ett bra tag, köpte glass och sedan hoppade vi på båt mot hotellet. Vi var helt slut när vi kom tillbaka och var ganska lättade när det inte fanns några biljetter kvar till föreställningen vi beställt.

 

Jag var vrålhungrig när vi väl tog oss ut så det det blev middag på första bästa stället; vid vattnet med massa turister. Det blev pizza och sen vandrade vi genom de mysiga gatorna och kom tillslut till Piazza San Marco. Vi åt glass och hittade mina glas i en butik! På grund av att de hade någon form av defekt så såldes de betydligt billigare så vi slog till! Nu har vi fyra i grönt, orange, rött och gult! De är väldigt bekväma att hålla i p.g.a. fyra bucklor på vardera sida om glaset och glaset har en väldigt rund och mjuk kant där man dricker. Nya favvisar! Defekterna syns inte, ett glas är lite snett kanske men vad gör det?

Nästa morgon hade vi bokat en guidad tur på Piazza San Marco. Vi åt frukost på hotellet i ett lyxigt rum med lyxig frukost och sedan åkte vi vaporetto till Piazza San Marco. Under turen tog guiden tog oss in i Dogès Palace och Basilica San Marco. Först såg vi palatset med imponerande målningar, rum med hemliga gångar och fängelsehålorna.

 
 
 

I basilikan var taket ”målat” av små mosaikstenar av i guld och andra färger. Bitarna var alla lagda med olika lutningar för att reflektera ljuset i olika riktningar. (Wikipedia har en ganska bra bild här: klicka för bild. Bakom altaret fanns en mosaikbild med ädelstenar och guld.

När vi kom ut började det småregna vilket var en ganska skön omväxling från hettan. Vi satte oss på en restaurang och tittade på folket på uteserveringen som brottades med flygande servietter och parasoll. Efter lunchen hoppade vi på en turistbåt som åker upp och ner Canal Grande och åkte runt någon timma. Kan inte säga att jag gav så mycket uppmärksamhet till vad audioguiden berättade men det var ganska skönt och sitta och titta på vattnet.

 
 

Resten av eftermiddagen var vi lata på rummet och till middagen hade en man i receptionen bokat ett bord på en restaurang åt oss. Det var uppehåll och solen var framme igen så vi gick mot restaurangen som låg en kvart från hotellet, på vägen stannade vi på bron utanför hotellet och satte fast ett hänglås med vår bröllopsdag som kod.

 
 
 

När vi närmade oss restaurangen blev jag lite besviken, en trasig lampa utanför och inte så jätteinspirerande gata men jag blev glatt överraskad när vi kom in. Vi blev ledda direkt genom restaurangen och ut på bakgården där de hade bord uppradade under ett tag av grönska och mina glas stod på borden!

 

Precis efter vi blivit serverade huvudrätten så satte regnet igång igen och vi fick hoppa in under tak. Det dröjde inte länge innan det öste ner och åskan kunde höras i närheten. Men det var ganska mysigt under taket.
 
 
 
 
När vi väl ätit klart efterrätten så hade regnet lättat och vi kunde vandra tillbaka. Vi dröjde lite på vägen. Jag försökte fånga blixtrar på bild utan att lyckas särskilt bra och sen gick vi tillbaka till hotellet.

 

 
Hotellet.
 
 

Nästa morgon var vi uppe innan frukostpersonalen anlänt så receptionisten ordnade croissanter och dricka i salongen och sedan skickade de med oss varsin påse med mackor, frukt och juice (så gulligt!). Vi vandrade till hållplatsen och åkte sedan vaporetto till flygplatsen. Det var en ganska lång resa som körde ut på öppet vatten men jag klagade inte – åka på vatten var betydligt trevligare än en tråkig bussresa.

 
 
 

Sen blev det avfärd hemåt via Irland. Vi hade bokat färja följande dag så vi hann med att lata oss och höra skvallret från bröllopet innan vi gick och lade oss och åkte följande kväll. Det var ganska skönt att vara hemma efter mer än tre veckor borta. Det tyckte katterna också! George var oerhört kelgo när vi kom hem och har varit sån enda sedan dess.

Venedig var fantastiskt vackert och för en som älskar havet var det perfekt. Vatten överallt, båtliv och vacker arkitektur med historia. Jag åker gärna tillbaka! Det var skönt att åka på en ordentlig semester. Eftersom våra familjer bor i andra  länder än vad vi gör så har det blivit att när vi väl har tid och pengar så åker vi till Sverige eller Irland för att träffa alla. 2010 var sist vi var på semester och det var vår tågluff. Förhoppningsvis dröjer det inte lika länge till nästa!

Allmänt | |
Upp