Smekmånaden - Napoli
På morgonen den 23:e juli lade vi till i Naples/Napoli. Hamnen låg nära staden så man kunde gå in till stan. Vi gick dock av skeppet och hittade dagens guide precis utanför terminalen - en lång, flintskallig italienare med bra humour. Vi hoppade på bussen och guiden berättade om vår destination: Pompeji – staden som blev negravd år 79 e. Kr. i ett vulkanutbrott på berget Vesuvius.
Tack vare lavan och aska blev staden ganska bra bevarad. Många av invånarna hann rädda sig själva men vissa blev kvar och ganska bokstavligen blev ”frysta” i lavan och dammet. Arkeologer har sedan lyckats fylla utrymmet där kropparna legat och förmultnat, med gips vilket gör att de numera har avgjutningarn i montrar i staden. Man kunde tydligt se på kroppsspråket att de inte direkt var oberörda när lavan täckte dem. Det gjorde mig lite sur när vi var där och alla andra pratade och fotade hejvilt; lite respekt tycker jag man kan visa.
En av höjdpunkterna – enligt guiden i alla fall – var horhuset. Utöver staden var det ”skyltar” på gatorna så att man inte går miste om var man hittar kvinnorna. Huset var uppdelat i små, små sovrum med sängar i sten. På väggarna utanför fanns instruktioner för bästa taktiken med de olika kvinnorna.
Vi fick se ett rikemanshus och guiden förklarade layouten på huset. I hallen förvarades kassaskåpet och det fanns en liten fontän. Längre in i huset växte numera blommande träd bland mosaiken. Vi fick se bageriet med ugn och kvarn i sten. Marknaden hade bilder i mosaik på väggarna för att förklara var man hittade fisk och grönsaker och annat. På slutet fanns en inhägnad byggnad som huserade alla ”lösa” föremål som hittats. Det var otroligt många intakta krukor, verktyg och ornament som bevarats.
På gatorna fanns stenar som fungerade som gång över gatorna som ofta var fulla med avfall och inte var särskilt rena. För att få korsa på stenarna var man tvungen att betala – därmed var det endast de rika som fick ha fötterna rena.
Vi var även in i stadens badhus. Där fanns bl.a. värmerum/ångbastu med varm pool och kallt rum med kallt vatten. Det var hål – ventiler- i väggarna för att luften skulle cirkulera och taket var välvt för att vattendroppar inte skulle droppa på badgästerna utan istället rann ner för väggarna.
Efter Pompeji körde busschauffören oss mot Amalfi-kusten. En väldigt vacker sträcka av Italienska kusten. Men ju mer vi körde efter kusten ju högre upp körde vi och desto brantare blev klipporna och desto smalare och slingrigare blev vägen! Det var med lite skräckblandad förtjusning som jag tittade ut genom fönstret. Det var himla vackert med klipporna och byarna och havet men med varenda sväng kändes det som att bussen skulle tippa över den lilla lilla relingen som var barriären mellan oss och havet. Fy, fy, fy! Vi stannade ett par gånger för foto och sedan efter närmare en halvtimme av svängar och hjärtat i halsgropen gav jag upp, blundade och gömde huvudet.
Vår destination var Sorrento. En otroligt mysig liten stad vid havet med mysiga gator, butiker, gränder och blommande växter. (Kameran dog så jag har inga bilder). Vi åt lunch på första bästa stället – en jättegod sallad för min del. Efter lunchen gick vi ut till en utsiktsplats och tittade på havet och stranden nedanför. Sedan hittade vi huvudgatan med massor av små butiker som de allra flesta sålde limocelli och citroner i alla former (godis!). Vi fick vända om efter ett tag för att besöka toaletten i en butik som guiden rekommenderat och sedan gick vi till en annan utsiktsplats och satt en stund. På vägen tillbaka till bussen köpte vi oss varsin Gelato (såklart). På vägen hem blundade jag under hela svängiga rutten och den kändes inte lika fruktansvärt lång denna gång. Sedan sov vi fram till färjeterminalen.
När vi kom tillbaka bad guiden oss tacka chauffören som tagit oss säkert tillbaka. ”Det är en väldigt svår sträcka att köra men han klarade den väldigt bra”. Han pratade som om det var ovanligt att komma undan utan olyckor! (Ja, i mitt skräckslagna huvud lät det så i alla fall.)
På båten duschade vi och åt middag som vanligt. Sedan gick vi upp på deck för att titta på avfärden och sedan solnedgången med en cocktail i handen! På kvällen visades bio på deck så vi satt där i varsin solstol med popcorn.
Dagens handdukskonst: Krabba?
