Lena på besök!
Hej,
Det här skriver jag från tåget mellan London och Chester. Lena och jag hoppade på tåg i motsatt riktning från Chiswick för två timmar sedan. Det har varit en jättebra vecka - kul med "hemmabesök". Efter att jag jobbat kvar på skolan i måndags och hetsat för att hinna klart med skolarbete kom Lena till Chester. På tisdag och onsdag hade jag heldagar på skolan plus extra timmar med rapportskrivning innan jag åkte hem och gjorde arbete i soffan med Lena sittandes bredvid - stackare. På torsdagen slutade jag kl 14 och mötte upp Lena i Liverpool. Vi hann med lite lunch, shopping och middag med lite kvalitetstid. På fredagen gjorde jag skolarbete till 19:00 innan jag lämnade rapporten hos de andra tjejerna. Sen tog vi tåget till London och hem till min aupair familj.
Kl 8 på lördagsmorgonen vaknade jag av att Lena sa "Anneli det är nån i rummet!" och taklamporna bländade mig. En pyjamasklädd James stod i dörröppningen. Jag var rätt så yrvaken och hade problem med att få fram ord så efter ett tag försvann hann ner och snart hörde jag en viskning "come in Odile" och en sötnos i pyjamas kom in. Jag fick en konstig blick som väntat men ett litet leende också. Lite senare började hon säga "Annili" mellan alla sina "Hello!".
Efter frukost åkte vi in till stan. Vi började med att fixa biljetter på Leicester square, sedan tog vi oss till Covent Garden trots mitt kassa lokalsinne och kartläsande. Det var en härlig dag med strålande sol och 15 grader. Vi hittade även Trafalgar Square, och sedan pall mall och Buckingham Palace just lagomt till att vakterna marscherade förbi. Vi tog oss sedan genom Green Park och hoppande ekorrar vidare till Tower of London och Tower Bridge. Efter lunch vid London Bridge tog vi oss till Bond street där Vi shoppade lite på Forever 21.
Det var ungefär då som London tog knäcken på oss så vi satte oss på Starbucks med kaffe och Chai latte. Telefonen ringde och Nessa berättade att Odile sprungit runt och letat mig ropandes "Annilii!". James var lite besviken över att han inte hunnit se mig något. "Where are you?!" frågade han och jag fick ont i hjärtat. Middagen var mindre lyckad i en hetsig och inte särskilt smakfull italiensk restaurang följt av en betydligt mer njutbar glass på Hägendaas för att lugna min ömmande hals.
Efter det villade jag lite igen men vi tog oss till Her Majesty's Theatre för The Phantom of the Opera. Fruktansvärt bra är vad jag kan säga om musiken och sångarna, jag var helt förlorad i handlingen och satt med tårar i ögonen över hur bra de var. Men mitt i allt såg jag en man vandra i gången bakom oss, jag tyckte han såg lite full ut men plötsligt började benen vikas på honom och jag såg honom sätta händerna på hjärtat innan han föll ihop. Två män sprang upp precis bakom honom och satte honom i framstupa sidoläge, en sprang iväg och ringde ambulansen. Mannen var borta ett bra tag innan jag såg honom börja vakna och prata med männen. Han hade problem med att komma upp men så småningom tog han sig upp och ut ur rummet. Sjukvårdarna kom efter ett tag oh vi så honom vandra ut med dem. En av värdarna på teatern berättade att det var hans medicin som orsakat det och att han mådde bra. Men ja, det var en liten distraktion från föreställningen. Men resten var otroligt bra.
Vi vandrade lite kring Piccadilly innan vi åkte hem igen. I dag fick jag chansen att umgås lite med barnen som precis ätit frukost när jag kom ner. Odile var lite blyg en stund men efter ett tag började hon komma fram och ville upp i famnen. "Annilii" fick jag höra en massa gången vilket värmde! James visade mig sin läxa och han läste en bok åt mig. Sedan lekte jag med dem en stund. Vi läste sagor och James ville leka Gungerbread man och att jag skulle äta honom som vanligt. Odile stod och skrattade och försökte hoppa innan hon började ge mig alla böcker i hennes rum. Sedan åkte jag och Lena in till South Kensington och gick till Royal Albert Hall följt av Harrods. Vi åt lunch i Chiswick och handlade lite småpresenter till familjen innan vi hämtade upp våra väskor. Som sagt hoppade vi på olika tåg och nu är jag på väg hem för middag och sista spurten på rapporten som jag ska skicka in ikväll.
Ja, har varit underbart att ha Lena här. Jag fick chansen att tänka på någonting annat än skolarbete vilket var guld värt!
